Kapacitetsstark kollektivtrafik – En definition?

Ett vanligt ord inom spårvägsfrågan i Uppsala är s.k ”kapacitetsstark kollektivtrafik”.

Många politiker använder termen ”kapacitetsstark kollektivtrafik” för att konstatera: det måste vara spårväg, för det är vad som står i Uppsala-paketet, tillsammans med Ultunalänken där ”den tekniska lösningen förutsätts vara spårväg”. Men vad den här termen betyder är inte alls vad dom vill att vi ska tro.

I denna artikel ska vi försöka vrida och vända på frågan:

”Vad är kapacitetsstark kollektivtrafik?

För att förstå detta behöver vi förstå flera olika delar, tex Förordning (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer (Stadsmiljöavtalet som är en grund i spårvägsfrågan).

I denna förordning så finns det ingen definition att ”kapacitetsstark kollektivtrafik” måste vara spårväg. Istället anges att ”stöd kan ges till: ”spåranläggning” (kan vara spårväg), ”väg, gata” (kan vara BRT) eller ”annan anläggning eller del av anläggning för lokal eller regional kollektivtrafik”.

Förordningen säger ”bör särskilt främja” men det är en rekommendation inte ett krav.

Alltså har: Uppsala-paketets formulering ”förutsätts vara spårväg” inget stöd i förordningen, utan är en tilläggsbeskrivning som specifikt införts i Uppsala-avtalet (vilket vi diskuterat i denna artikel nyligt)

Huvudregel i svensk avtalsrätt

Som huvudregel gäller att avtalet är bindande även om de förusättningar som en part utgått ifrån brister. Flertalat avtal bygger på någon form av förusättningar.

Men undantag från huvudregeln kan enligt rättspraxis vara att ett avtal omtolkats eller jämkas om:

1. Förutsättningarna har brustit på ett sätt som inte kunde förutses
2. Det skulle vara oskäligt att hålla fast vid avtalets ursprungliga lydelse
3. Motparten kände till eller borde ha känt till förutsättningarna

Min tolkning av ”förutsätts” i Uppsala-avtalet

”Den tekniska lösningen förutsätts vara spårväg och ska inte inkludera vägdragning över jordbruksmark.”

1: Förutsätts är INTE samma sak som ”ska” – Förutsätts indikerar en förväntning eller antagande, inte ett absolut krav.

Jämför det med:

1. ”Ska vara spårväg” = bindande krav
2. ”Måste vara spårväg” = absolut krav
3. ”Förutsätts vara spårväg” = antagande/förväntning som kan omprövas

2: För att sätta annan kontrast i frågan: ”… och ska inte inkludera vägdragning över jordbruksmark.”

Här används ”ska inte”, ett tydligt bindande förbud. Om parterna hade velat göra spårväg till ett absolut krav hade de använt samma formulering: ”Den tekniska lösningen ska vara spårväg”.

3: Bristande förutsättningar

Om förutsättningarna för spårväg har brustit, tex nya tekniska lösningar, kostnadsökningar eller nykunskap tex från systemvalsstudien, kan avtalet omtolkas enligt förutsättningsläran.

Relevanta omständigheter för att göra omtolkning:

1. Systemvalsstudien 2016 rekommenderde BRT och likställde BRT med spårväg i kapacitet.
2. Nya tekniska lösningar har utvecklats sen 2017.
3. Kostandsökningar för spårväg kan också anses ha förändrat förutsättningarna: från 4 miljarder till nu >12 miljarder.
4. Förordningen om stadsmiljöavtal kräver INTE spårväg för ”kapacitetsstark kollektivtrafik”.

Juridiska argument för att göra en omtolkning

• Bristande förarbeten – Som vi har visat i tidigare artiklar, saknas förarbeten helt, varken mejl, möten eller minnesanteckningar som förklarar varför just ”spårväg” skrevs in i avtalet. Det tyder på att formuleringen har tillkommit godtyckligt. Det finns ingen dokumenterad partsavsikt bakom kravet, och samtidigt fanns flera intressekonflikter mellan Edstav och hans tidigare chef och koalitionspartner, vilket vi beskrivit i detalj här.
• Systemvalsstudien motsäger förutsättningen – WSP:s studie rekommenderade BRT och konstaterar att BRT och spårväg har likvärdig kapacitet, faktum är att BRT:s har underdrivits med mindre än hälften av vad BRT klarar av 90 passagerare mot 200. Avtalet ”förutsätter” spårväg men den bästa tillgängliga tekniska utredningen rekommenderade BRT, så har förutsättningen brustit redan vid avtalets ingående.
• Oskälighet – BRT uppfyller likvärdiga eller bättre kapacitetskrav, är billigare och snabbare att bygga, systemvalsstudien rekommenderade BRT och förordningen om stadsmiljöavtal kräver inte spårväg.

Slutsats

Formuleringen ”förutsätts vara spårväg” är INTE ett absolut krav enligt svensk avtalsrätt.

Det är en förutsättning som kan omprövas om:

1. Förutsättningarna har brustit
2. Oskäligt att hålla fast vid formuleringen
3. Det finns alternativa tekniska lösningar som uppfyller eller överskrider målet

Därför finns flera starka juridiska argument för att hävda att: BRT uppfyller avtalet likaväl som spårväg. Formuleringen kan omtolkas enligt förutsättningsläran och även att: Avtalet är felaktigt på grund av den intressekonflikt som vi visat fanns under förhandlingsprocessen.

Men det är inte vad politikerna säger, dom väljer istället att låsa in sig vid en tolkning som är exakt vad dom vill: Bygga spårvägen, kosta vad det kosta vill. Vilka är det som får betala? Du, jag och alla i hela landet då nästan 4000 miljoner kommer från stadskassan, resterande 8000 miljoner kommer från vi i regionen, och som lån som ska betalas tillbaks, där kommunen är på väg att låna 15000 miljoner…

Nu finns det 15000 miljoner anledningar att protestera!! Utöver artiklarna nedan är varför vi protesterar den 15 november kl 12-14 på Vaksala torg Uppsala.

• Islandsbron: 134 ton spårvagnar på en bro byggd för max 64 ton?
• Demonstrationstal den 15:de
• Replik till UNT:s ”Spårvägen är bäst för Uppsalas behov!”
• Kapacitetsstark kollektivtrafik – En definition?
• Islandsbron – En 120 tons knäckfråga för Uppsala Kommun?